måndag, september 25, 2006

Tillbaka till Storulvån


Jag och Janne på väg mot Storulvån.

Sista dagen återstod det bara att vandra tillbaka till Storulvån igen och denna sträcka var ca 16 km. Även denna led är mycket lättvandrad och efter några timmar i lugnt tempo nådde vi fram till fjällstationen där vi duschade och åt middag innan bussen kl 17.50 tog oss tillbaka till station i Enafors där nattåget till Stockholm skulle avgå kl 18.49.

Trots att komforten som tidigare nämnts inte är 100% på tåget så gick resan trots allt bra och vi nådde Stockholm Central tidigt på måndag morgon helt enligt tidtabell. Ännu en lyckad, aktiv och intensiv men samtidigt utvilande helg var nu till ända. Nöjd med resan åkte vi sedan hem för att förbereda oss på en ny arbetsvecka!

söndag, september 24, 2006

På väg mot Sylarna


Vacker vy strax innan soluppgång sett från Blåhammaren.

Dagens etapp mellan Blåhammaren och Sylarna skulle bli vandringens längsta på ca 19 km. Terrängen är dock lättvandrad och i och med att det inte är någon större höjdskillnad att tala om så går det trots allt relativt enkelt att vandra. Även denna morgon såg vädret ut att bli gynnsamt även om vinden nu hade börjat tillta.


Paus vid en fjällbäck.

Det är skönt att stanna ofta och njuta av landskapet och med lite bgott i ryggsäcken är det aldrig fel med en liten paus ackompanjerad av det rinnande vattnet i en fjällbäck.


Jag och Sofia vid fjällbäcken.

Som sagt, många sköna pauser förhöjer upplevelsen!



Sofia med Sylmassivet i bakgrunden.

Med fint väder är det mycket lätt att orientera sig i och med att man alltid har sylmassivet synligt framför sig. Det går helt enkelt inte att missa vart man skall och leden är dessutom tydligt utmarkerad.


En albino ren som vi stötte på i närheten av Sylarna.

Sista biten upp mot fjälstationen går det uppåt igen och på vägen upp stötte vi på denna vita ren som var i full färd med att äta. Han var så upptagen med att detta att jag utan problem kunde närma mig ända fram till ett par meters avstånd.

Precis som under gårdagen så kom vi så fram till vårt dagsmål under eftermiddagen. Sylarnas fjällstation ligger mitt i Sylmassivet på 1035 möh och är en relativt stor fjällstation med många bäddar. Även här bjuds det naturligtvis på den obligatoriska bastun innan midagen. Tyvärr har inte Sylarna någon restaurang utan man får själv handla sin mat i deras butik för att sedan tillreda den själv i deras självhushåll. Detta fungerade visserligen utmärkt och deras sortiment är helt acceptabelt med hänsyn till den avslägsna placeringen men Blåhammarens koncept slår absolut högre!

lördag, september 23, 2006

På väg mot Blåhammaren


Janne och Sofia. Äkta kärlek? :-)


Efter en kort bussresa på ca 20 minuter var vi så framme vid Storulvåns fjällstation på 730 möh, utgångspunkt och tillika slutpunkt för vår 3 dagars vandring. Efter ett kortare uppehåll här för anpassning av utrustning och kläder började vi vandra dagens etapp som var ca 12 kilometer och som skulle ta oss upp till Blåhammarens fjällstation som ligger på 1068 möh. Fjället var klätt i vacka höstfärger och solen sken från en blå himmel, helt otroligt sommarväder i fjällen sent i September!


Sofia i vacker miljö.

Relativt kort efter Storulvån valde vi att lämna leden för att vandra i terrängen iställlet. Utsikten över vidderna från Stor-Ulvåfjället var minst sagt magnifika och det var framförallt skönt att gå själva i terrängen.


Janne längs med leden.

Framåt lunchtid så sökte vi oss åter tillbaka till leden för att sedan göra vårt lunchupehåll vid floden vid Ulvåtjärn.



En av de många vackra vyerna.

Efter lunchuppehållet vandrade vi vidare upp mot Ulvåskaftet och även härifrån bjöds på vackra vyer av ett fjäll i vackra och sprakande höstfärger.


Blåhammarens fjällstation 1068 möh.

Framåt eftermiddagen nådde vi så fram till den vackert belägna fjällstationen Blåhamamren som ligger intill Blåhammarfjället. Härifrån har man vid vackert väder en strålande utsikt åt nästan alla väderstreck. Trötta men nöjda med dagens vandring smakade det bra med en kall öl på verandan i kvällsolen.


Den vackra utsikten över fjällvärlden från Blåhammarens trevliga bastu.

Blåhammaren har en relativt modern och mycket fräsch bastu som genom det stora runda fönstret bjuder på en spektakulär utsikt över fjällvärlden. Det är mycket mäktigt att att bara njuta av värmen som lindrar ömma fötter och leder samtidigt som man kan bevittna det vackra landskapet.


Lite trött efter en fantastisk middag och lite gott vin.

Blåhammaren är känt för sitt goda kök och trots relativt höga förväntningar så infirades dessa med råge. För den kräsne så bjuds här på tre rätter med sedvanliga tillbehör at avnjutas med ett gott vin eller öl för den som vill.


Men lite efterätt finns det ju alltid plats för.. Fräscht!

Även efterätten höll som synes mycket hög klass. Till kaffet slank det också ner en lyckad blandning av hjortronvin och calvados som enligt personalen här benämns som en "1068" eller en "höjdare".


En vacker kvällshimmel över Sylmassivet sett från Blåhammaren.

Innan det var dags för den efterlängtade sängen var jag naturligtvis tvungen att bevittna solnedgången över fjällvärlden, även detta ett vackert skådespel iscensatt av naturen.

torsdag, september 21, 2006

Satens järnvägar till Enafors

23.55 avgick tåget från Stockholm Central mot Enafors i Jämtland. Liggvagn på SJ är ju som bekant vare sig bekvämt eller glamouröst och allmän standard samt service nivå är precis som vanligt under all kritik. Jag förstår inte hur man år 2006 fortfarande kan driva en tågverksamhet med såpass dålig standard till ett förhållandevis högt pris och ändå lyckas behålla betalande passagerare?. Det är ett mysterium helt enkelt. Som exempel kan nämnas den totalt inspirationslösa och service okänsliga personen som vi kan kalla "Christer" som under denna resa hade fått i uppdrag att bemanna Bistrovagnen under frukosten tidigt på fredag morgon. Den synen som mötte där var helt utplockade hyllor med endast ett par stackars gamla plastmackor ackompanjerade av några få yougurtar som ingen velat förbarma sig över. Christer drog knappt på läpparna när jag frågade om detta verkligen var hela sortimentet.. Nåväl, om jag nu skall säga något positivt så var det ändå att tåget kom fram till Enafors i tid, dvs runt 09.40 på fredagens morgon. Resan hade trots allt gått bra och nu skulle snart äventyret börja!